Längesen.
Varför är det så jävla enkelt att relatera till musik?
Varför väcks minnen så enkelt av bara något så litet som ett ljud eller en doft?
Sitter här nu och bara känner hur mycket jag tänker, sitter och väntar på att sticka iväg och fira en kompis men det är några timmar kvar.. vilket resulterar i en hel del tankar.
Jag sitter och tänker på hur jävla skönt det kommer bli när man har körkort, sen leder det till avståndstänk som leder till tankar på folk på avstånd, som leder till andra tankar på en speciell person, vilket leder till glädje men samtidigt saknad. Eller åtminstone längtan.
Tankarna vandrar så jävla fort och minst lilla sammanhang kan ta en från att tänka på en högtalare till att tänka på världens mest invecklade problem. Det är galet häftigt men reaktionerna kan bli så jävla blandade och det gör det ibland jobbigt att tänka.
Jag är väl en tänkare, skulle man nog kunna säga. Även om jag inte visar det för så många, mest de som står mig närmst. Galet vad djupa tankar man har ibland.
Jag tänkte på en grej nu också, jag visste egentligen inte vad jag skulle skriva nu här, men jag kände samtidigt att jag behövde skriva av mig lite och redan nu efter 1-2 minuter har jag fått ihop en halv A4 i princip.
Sen började jag tänka på P3 och Simon Svensson(?) som ringer till tankesmedjan var vecka och frågar om dom tänkt på olika random saker. Hahaha, det fick mig dock att skratta och nu blev jag lite lättad för det känns som om jag var på väg åt andra hållet lite, åt det mer tänkande, djupa, deppiga hållet. Varför?! Jag har ju helg, vilket betyder: Inget jobb. ASGÖTT ju!
För övrigt är det en vecka kvar på jobb bara vilket också får mig att må bättre.. vilket fick mig att tänka på körkortsteorin som säger att "när man är närmare målet blir man tröttare". Vilket betyder att detta inte ska påverka mig utan att jag ska kämpa veckan ut och SEN ta det lugnt och bli trött!
Vandrande tankar, 5 av 5 nhl-puckar. Fast ibland är det bara 1/5 nhl-puckar.
Tja.
Varför väcks minnen så enkelt av bara något så litet som ett ljud eller en doft?
Sitter här nu och bara känner hur mycket jag tänker, sitter och väntar på att sticka iväg och fira en kompis men det är några timmar kvar.. vilket resulterar i en hel del tankar.
Jag sitter och tänker på hur jävla skönt det kommer bli när man har körkort, sen leder det till avståndstänk som leder till tankar på folk på avstånd, som leder till andra tankar på en speciell person, vilket leder till glädje men samtidigt saknad. Eller åtminstone längtan.
Tankarna vandrar så jävla fort och minst lilla sammanhang kan ta en från att tänka på en högtalare till att tänka på världens mest invecklade problem. Det är galet häftigt men reaktionerna kan bli så jävla blandade och det gör det ibland jobbigt att tänka.
Jag är väl en tänkare, skulle man nog kunna säga. Även om jag inte visar det för så många, mest de som står mig närmst. Galet vad djupa tankar man har ibland.
Jag tänkte på en grej nu också, jag visste egentligen inte vad jag skulle skriva nu här, men jag kände samtidigt att jag behövde skriva av mig lite och redan nu efter 1-2 minuter har jag fått ihop en halv A4 i princip.
Sen började jag tänka på P3 och Simon Svensson(?) som ringer till tankesmedjan var vecka och frågar om dom tänkt på olika random saker. Hahaha, det fick mig dock att skratta och nu blev jag lite lättad för det känns som om jag var på väg åt andra hållet lite, åt det mer tänkande, djupa, deppiga hållet. Varför?! Jag har ju helg, vilket betyder: Inget jobb. ASGÖTT ju!
För övrigt är det en vecka kvar på jobb bara vilket också får mig att må bättre.. vilket fick mig att tänka på körkortsteorin som säger att "när man är närmare målet blir man tröttare". Vilket betyder att detta inte ska påverka mig utan att jag ska kämpa veckan ut och SEN ta det lugnt och bli trött!
Vandrande tankar, 5 av 5 nhl-puckar. Fast ibland är det bara 1/5 nhl-puckar.
Tja.
Kommentarer
Trackback
